Kronängs Idrottsförening 1946-2026

Om en sommarstuga i Varberg kan var belägen i Halmstad, är det väl inte alls konstigt att en bortamatch mot Kinna en fredagskväll kan spelas i Örby?

”Fångarna på Fortet” eller ”Doobido”?

Klassisk svensk fredagsunderhållning.

Fast i jämförelse med en fotbollsmatch en septemberkväll på konstgräs i elljus, är det mer spännande att se målarfärg torka.

Nåväl, ett Luciatåg hade lyst klarare än belysningen som verkade blyg och inte 

ville synas allt för mycket. 

Hen trivs nog bäst av att jobba lite i skymundan. 

Men vad spelade det för roll?

Ingen alls.

En nykomponerad konstellation av Kronängsgrabbar, innehållande ungdomlig entusiasm, som dessutom utmanades med att nytt spelsystem.

Nu börjar vi snacka underhållning på riktigt här.

Matchen

Kronäng fick en minst sagt tuff start på matchen mot ett högt pressande Kinna som med två snabba mål (en hörna direkt i mål och ett ”tå-fjutt-upp-i-krysset-en-gång-på-tusen-avslut”) direkt skaffade sig ett försprång.

Det svartvita bortalaget skulle dock spela upp sig och när lagkaptenen, vars efternamn rimmar på Usain Bolt, skickade fram en millimeterkänslig djupledsboll som dök ner precis bakom motståndarbacklinjen där killen (som har förekommit i många reklamfilmer för ketchup) dök upp, vann duellen mot den utrusande målvakten och rullade in reduceringen i öppet mål.  

Glädjen blev dock kortvarig för Kronäng då Kinna bara fåtalet minuter senare utökade ledningen på nytt, tack vare ett frisparksmål.

I halvlek pratade vi om att det såg allt bättre ut när vi hade börjat hitta in med de lite längre bollarna bakom motståndarbacklinjen, vilket innebar att Kinna inte vågade pressa lika högt längre.

Det blev en andra halvlek där Kronäng förde matchen mot ett tröttkört Kinna och där vi fick se prov på det mesta - förutom fler välförtjänta mål framåt.

Efter slutsignalen kändes det därmed lite snopet med tanke på hur bra killarna hade gjort det där ute på planen mot de skickliga serieledarna.

Sammanfattning

Kinnas höga och välsynkroniserade presspel skapade stora problem för bortalaget inledningsvis. Men faktum är att Kronäng i den nya 3-5-2-formationen skötte försvarsspelet på ett utmärkt sätt (när alla började förstå och anta sina nya roller) och att samtliga hemmalagets mål kom till på fasta situationer.

När Kronäng började inse att det var med bollar in (på havet av yta) bakom backlinjen man kunde såra sina motståndare, fick vi även se ett fartfyllt anfallsspel med fina spelkombinationer och kraftfulla, intensiva löpningar.

Kronängs frenesi framåt innebar att den höga pressen från motståndarna avtog och att det fanns mer plats att spela fotboll på för våra spelskickliga mittfältare.

Med tanke på att det var första matchen med den nya spelformationen och att det var mot serieledarna, går det inte annat än att ge killarna följande totala matchbetyg: ++++

Matchens…

…Gamla räv?

Killen, vars efternamn antyder att han inte är särskilt gammal (vilket han inte är heller då han är född samma år som det var fotbolls-VM i Tyskland senast), gjorde nu sin tredje 11-manna-match i karriären och även om det kanske är för tidigt att ge honom epitetet ”gammal räv” är han åtminstone listig som en.

…11-manna-debutant!

Killen, vars förnamn rimmar på en orm på tre bokstäver som kramar ihjäl sina byten, gjorde sin första 11-manna-match den här kvällen i Örby och visade omgående upp sin spelskicklighet med flertalet fina anfallskombinationer. Han är förresten också född samma år som det var fotbolls-VM i Tyskland senast (2006).

Tack ska ni ha grabbar, tränarkollegor och medresta föräldrar för en jättetrevlig fredagskväll i Örby!

//Henrik Johansson